Gå till innehåll
5 Driftmeddelanden
5 Driftmeddelanden

Mosstorps deponi

Avfall som inte kan förbrännas eller återvinnas blir till så kallad deponi. Sedan flera år tillbaka har deponin som ligger ute på Mosstorp inte varit aktiv och det administrativa arbetet med att stänga ner och täcka deponin pågår (sluttäcka). Samtidigt har kommunen ansökt och fått tillstånd av Mark- och miljödomstolen att göra en ny rening och ledning av lakvattnet (förorenat vatten vid en deponi). Arbetet med att bygga lakvattenreningen kommer troligen påbörjas under hösten 2024 och stå klart hösten 2025.

Mosstorps deponi

Foto: Mosstorps deponi markerat på karta.

Syftet och vägen fram till beslutet

Mark- och miljööverdomstolen vid Svea hovrätt beslutade 9 september 2024 att inte ge prövningstillstånd för den ansökan som kommunen sedan tidigare skickat in. Mark- och miljödomstolen avslog tidigare överklaganden och beslutet om att ge Hammarö kommun tillstånd att upprätta en lokal lakvattenrening vid Mosstorp godkändes. Syftet är att minska miljöpåverkan från deponin genom att minska mängden förorenat vatten och investera i en rening som är anpassad för den typ av vatten som bildas vid en deponi.

En lokal lakvattenrening ska byggas

Lakvattnet från deponin går idag till Vidöns reningsverk men framöver kommer Vidöns reningsverk inte längre att få ta emot lakvatten. Detta är vanligt förekommande för kommunala reningsverk som är anpassade för att behandla avloppsvatten från hushåll. Därför kommer vi upprätta en lokal lakvattenrening vid Mosstorp parallellt med att sluttäckningen av deponin pågår.

Tidsplan för projektet

Arbetet med att bygga lakvattenreningen kommer troligen påbörjas under hösten 2024 och stå klart hösten 2025. Sluttäckningen av deponin har redan startat och kommer ske parallellt med reningen av vattnet. Förhoppningen är att den nya lakvattenreningen är igång hösten 2025. Sluttäckningen beräknas pågå under cirka tio år. Enligt nuvarande plan ska rening av lakvattnet inte behövas efter sluttäckning utan endast under en begränsad tid.

Reningen planeras att göras i två steg. Det första steget består av ett våtmarksdike som renar partiklar, metaller och näringsämnen. Det andra steget är ett särskilt reningssteg för PFAS (ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp). Lakvattnet kommer därefter att ledas ut till Skageneviken.

Deponin kommer jämnas ut och få ett tätande skikt och sås med gräs vilket styrs av lag- och förordningskrav.

Under tiden som sluttäckningen pågår kommer mängden lakvatten successivt att minska. När sluttäckningen är klar kommer bara en liten mängd lakvatten bildas.

Kommun har tagit hänsyn till synpunkter som framkommit i samråd och överklaganden och genomfört undersökningar och bedömningar av den planerade verksamhetens miljöpåverkan. Undersökningar av lakvattnet har visat låga halter av föroreningar jämfört med andra lakvatten, vilket är positivt.

Idag finns ingen separering av olika sorters vatten på anläggningen. Inom ramen för sluttäckningen kommer vattenflödena att separeras. Det är ett krav i avslutningsplanen. Det förorenade vattnet, det vill säga lakvattnet, kommer att renas. Det rena vattnet, det vill säga dagvatten och ytvatten, kommer att ledas ut i naturen. Resultatet kommer att bli en minskad mängd förorenat vatten.

I Vidöns reningsverks nya tillstånd finns ett villkor som säger att Mosstorps lakvatten måste kopplas bort. En lokal rening måste därför upprättas vid Mosstorps deponi och vatten ska sedan avledas lokalt. Vi har undersökt Sättersviken och Skageneviken som möjliga mottagare. Utredningen har visat att Sättersviken inte är ett alternativ.

Det är inte längre tillåtet för Vidöns reningsverk att fortsätta ta emot lakvatten från Mosstorp vilket är ett krav från länsstyrelsen. Anlednignen är att Vidöns reningsverk inte är anpassat för att klara av att rena den typen av föroreningar som finns i lakvatten.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
16 september 2024