Det är kommunen som bestämmer hur mark och vatten får användas inom kommunens gränser. Planerna för till exempel vad som får byggas och tas fram genom en demokratisk planprocess. Berörda, allmänhet, myndigheter och andra har möjlighet att lämna synpunkter.

Det finns olika typer av planer. Översiktsplanen visar hur kommunen vill att stad och land ska utvecklas. Den pekar på områden som är lämpliga för ny bebyggelse och var det inte bör byggas av olika skäl. Översiktsplanen vägleder detaljplanering och bygglov men är inte bindande. Den översiktsplan som gäller i Hammarö kommun antogs 2018.

Detaljplanerna reglerar hur mark och vatten får användas inom ett avgränsat område. Det kan vara några kvarter eller större områden. En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument, det vill säga att det som anges i detaljplanen är det som blir en laglig rättighet att bygga.

Det finns också områdesbestämmelser för områden utan detaljplan. Dessa ger inte byggrätt. Se alla gällande detaljplaner och områdesbestämmelser.

Planprocessen steg för steg

1. Först krävs ett planbesked

Innan arbetet med att göra en ny detaljplan eller ändra en detaljplan kan börja krävs ett positivt planbesked. Kommunen gör då en bedömning av om det som planeras är lämpligt och har bra förutsättningar.

Den som vill bygga eller göra något som kräver en detaljplan kan ansöka om ett planbesked. Kommunen kan också på eget initiativ starta arbetet med planbesked.

2. Kommunen tar fram planprogram och planförslag

Om en detaljplan saknar stöd från översiktsplanen kan kommunen ta fram ett planprogram. Planprogrammet sätter upp mål och utgångspunkter för det fortsatta planarbetet.

Det är kommunen som avgör om det behövs ett planprogram. Om det behövs får allmänheten, myndigheter och organisationer möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i ett programsamråd.

I det planförslag – ett förslag till detaljplan – som i nästa steg ska till samråd utreder vi frågor om till exempel vägar, vatten och avlopp samt hur området bör användas.

Om förslaget stämmer överens med översiktsplanen, har begränsad betydelse och inget allmänt intresse kan det handläggas med det så kallade standardförfarandet. Det är det vanligaste.

Annars finns det ett utökat förfarande. Det innebär till exempel att kommunen publicerar information om förslaget via lokaltidningarna och kommunens anslagstavla innan samrådet. Informationen kallas kungörelse och då står det var planförslaget finns tillgängligt och vilket område detaljplanen handlar om.

Planavtal och exploaeringsavtal

I samband med att kommunen tar fram ett planförslag tecknas ett planavtal mellan kommunen och exploatören. Det görs innan detaljplanearbetet påbörjas och ska säkerställa att exploatören bekostar det arbetet.

Ett exploateringsavtal skrivs i slutet av planprocessen. Det gäller fördelning av kostnader för att projektera och bygga nya vägar, lägga vatten och avlopp och allt sådant som krävs för att exploatören ska kunna bygga enligt detaljplanen.

Hammarö kommun har tagit fram riktlinjer för exploateringsavtal.

Riktlinjerna visar vilka utgångspunkter och mål som ska uppfyllas genom exploateringsavtalet. Riktlinjerna tar också upp bland annat grundläggande principer för fördelning av kostnader och intäkter för genomförandet av detaljplanen. Genom dessa riktlinjer skapas förutsägbarhet och transparens vid exploateringar i kommunen.

3. Samråd för synpunkter

Vid ett samråd bjuder vi in de som vi bedömer är berörda. Men alla får lov att lämna synpunkter på förslag till detaljplaner.

Samrådet är till för att förbättra förslaget och ge tillfälle till insyn och påverkan.

Vid ett utökat förfarande sammanställs synpunkterna i en samrådsredogörelse där kommunen tar ställning till inkomna förslag.

4. Förslaget ställs ut för granskning

Granskningen är ytterligare ett tillfälle att lämna synpunkter. De som yttrat sig under samrådet, och andra berörda, får ett meddelande om att planförslaget ska granskas.

Om du berörs av planförslaget och har synpunkter på planen måste du framföra dina synpunkter skriftligt. Annars har du inte rätt att senare överklaga kommunens beslut att anta detaljplanen. Synpunkterna måste ha inkommit senast innan granskningstiden har gått ut.

Ett förslag är tillgängligt för granskning i minst två veckor.

5. Detaljplanen blir antagen

Det är normalt kommunfullmäktige som beslutar att detaljplanen ska antas.

6. Detaljplanen kan överklagas

Om du är missnöjd med detaljplanen kan du överklaga kommunens beslut till mark- och miljödomstolen. Du kan bara överklaga planen om du är berörd och om du har lämnat skriftliga synpunkter under samrådet eller granskningen.

Tiden för överklagande är tre veckor efter att en detaljplan har anslagits på kommunens anslagstavla.

7. Detaljplanen börjar gälla

Om beslutet att anta planen inte överklagas eller om den som överklagar inte får rätt vinner planen laga kraft, det vill säga att den börjar gälla. Då börjar också genomförandetiden räknas. En detaljplan har en tid då den är tänkt att genomföras. Denna tiden ska vara mellan fem och femton år.

Plan- och bygglagen styr planprocessen

Det är Plan- och bygglagen (PBL) som styr hur kommunen arbetar med översiktsplaner och detaljplaner.