Jättelokan är en ståtlig men ovälkommen gäst i vår natur. Växten är en trädgårdsrymling som var en omtyckt och praktfull perenn i trädgårdarna vid sekelskiftet.

Beskrivning

Jätteloka (Heracleum mantegazzianum) är en storväxt, flerårig ört som blommar i juli-augusti. Blommorna är vita och sitter i mycket stora, plattade till halvklotformigt välvda flockar. De yttersta blommorna i flocken är oftast större än de övriga. Frukterna är drygt en centimeter långa, runda till elliptiska, med kraftiga oljekanaler som är vidgade nedtill.

En individ producerar vanligtvis mellan 1 500 till 100 000 frön per säsong och har en stor rot som kan överleva ett par år.

Jätteloka innehåller en giftig växtsaft som tillsammans med solljus kan ge svåra brännskador på huden.

Flera namn

Jättelokan är också känd som jättebjörnloka, jättefloka, kaukasisk björnloka, kaukasisk jättefloka, kungsholmsbjörnloka; kungsholmsloka, sibirisk jättebjörnfloka, tromsöloka och tromsöpalm.

Bekämpning

Jätteloka är med på EU:s förteckning över invasiva arter, så som markägare måste du ta bort den om den finns på din mark.

Naturvårdsverket rekommenterar att i första hand använda en mekanisk bekämpningsmetod.

Bekämpningen bör ske tidigt på säsongen, vilket underlättar arbetet eftersom plantan då är mindre i storlek. Det är viktigt att vara uppmärksam på att blomställningarna inte hamnar på marken eller lämnas kvar på platsen, utan att fröerna omhändertas för att inte fortsätta utvecklas.

Påbörjas bekämpningen senare under säsongen, gäller det i första hand att förhindra blomning och därmed fröspridning. Då ska i första hand de stora plantorna tas, som kan antas vara blomningsklara.