Gå till innehåll

Lantbruk och hästgårdar

Miljölagstiftningen reglerar hur lantbruk ska skötas för att inte skada människans hälsa och miljön negativt.

Lantbruk påverkar miljön på olika sätt, bland annat genom hantering av gödsel, kemiska bekämpningsmedel eller läckage av fosfor och kväve som kan påverka vattenområden.
Hammarö kommun är ett nitratkänsligt område, vilket bland annat ställer högre krav på lagring och spridning av gödsel.

Det finns en mängd olika lagar och regler som styr jordbruksverksamhet. Jordbruksverket är den centrala myndigheten för lantbruk och djurhållning.
På deras hemsida hittar du mer information Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Flera av de lagar som rör miljöfarliga verksamheter gäller också för lantbruk. Det kan till exempel vara regler om lagring av drivmedel, hantering av köldmedier eller utsläpp av avloppsvatten.

Observera att kommunen inte har hand om frågor gällande djurskydd, det ansvaret har Länsstyrelsen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

Miljö- och byggförvaltningen har ansvar för att göra tillsyn på lantbruk och hästgårdar.
Syftet med tillsynen är att minska påverkan på människors hälsa och på miljön.

Det är storleken på lantbruket som avgör hur ofta miljö- och byggförvaltningen gör tillsyn.
Tillsynen sker oftast genom en inspektion ute på gården.
Vi anpassar inspektionen efter din verksamhet.
Vid besöket kontrollerar vi hur du följer lagen och hur du arbetar för att minska din verksamhets påverkan på människor och miljön.

Vid en inspektion tittar vi bland annat på:

  • lagring av stallgödsel
  • spridning av stallgödsel
  • hantering av kemiska bekämpningsmedel
  • hantering av brännoljor och smörjoljor
  • hantering av övriga kemikalier
  • hantering av avfall och farligt avfall
  • egenkontroll

Efter inspektionen får du en kontrollrapport. Där står det bland annat vad vi sett och och om det fanns några brister.
Om vi tycker att du behöver göra något för att rätta till bristerna, skriver vi ett beslut som talar om vad du måste göra.

För inspektionen får du betala en avgift. Du betalar en timavgift för den tid arbetet med inspektionen tar.
I arbetet kan det till exempel ingå tid för förberedelser, inspektion, rapportskrivning och administration. Om vi behöver skriva ett beslut, får du betala även för det arbetet.

Hela Hammarö kommun ligger inom nitratkänsligt område, det vill säga område som är mer påverkat av näringsläckage av kväve.
Därför gäller särskilda krav på spridning och lagring av gödsel.

Lagringskapacitet

Du som har djur, ska ha tillräcklig lagringskapacitet för att kunna lagra stallgödseln under en viss period.
Hur lång lagringsperiod som kan behövas beror på hur många djurenheter du har och vilka djurslag du har.

Du kan räkna ut ditt lagringsbehov utifrån vilken typ av djur du har samt hur många djurenheter du har.
På Jordbruksverkets hemsida hittar du mer information och kan se hur många månaders lagringskapacitet du behöver.
De har även ett verktyg du kan använda för att räkna ut ditt behov av lagringsutrymme.

Jordbruksverkets information om lagring av gödsel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Jordbruksverkets verktyg för att räkna ut lagringsbehov Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Utformning och placering av lagringsutrymmen

Lagringsutrymmet för stallgödsel ska utformas så att det inte läcker lakvatten till omgivande mark och vattendrag.

Exempel på lagringsutrymmen som minimerar risken för näringsläckage kan vara

  • gödselplatta för fastgödsel med tät bottenplatta och stödkanter,
  • sluten container,
  • brunn för flytgödsel eller urin.

Placeringen av lagringsutrymmet har också stor betydelse för att minska risken för näringsläckage.
Du kan till exempel se till att utrymmet placeras på en plan yta med bra avstånd till diken eller andra vattendrag.

Du får bara sprida mineralgödsel, stallgödsel och annan organisk gödsel på åkermark. Du får alltså inte sprida gödsel så att den hamnar utanför åkern.

Då Hammarö ligger inom nitratkänsligt område, gäller särskilda regler för spridning av gödsel.

Regler beroende på tid på året och typ av gödsel

Det är olika regler beroende på vilken tid på året du får sprida samt vilken typ av gödsel du kan sprida:

1 augusti­–31 oktober
Under denna period får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller inför höstsådd. Grödorna ska vara avsedda för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober–31 oktober
Under denna period får du sprida fastgödsel i växande grödor och på obevuxen åkermark.
Fastgödsel från fjäderfän får du bara sprida i växande grödor. Fastgödsel är gödsel som du kan stapla i en hög som är minst 1 meter utan stödvägg.
Om du sprider fastgödseln på obevuxen åkermark under oktober ska du bruka ner gödseln till minst 10 centimeters djup inom 12 timmar från spridningstillfället.

1 november–28 februari
Under denna period är det förbjudet att sprida gödsel.

Regler som alltid gäller

Du får inte sprida gödsel på jordbruksmark som är:

  • frusen
  • täckt av snö
  • vattenmättad
  • ligger närmare än 2 meter från en åkerkant som gränsar till en sjö eller vattendrag
  • lutar mer än 10 procent mot ett vattendrag eller en sjö.

Hur mycket gödsel får jag sprida?

Det finns risk att marken tillförs mer näring än vad växterna kan ta upp.
Därför finns det begränsningar i hur mycket gödsel som får spridas.

På Jordbruksverkets hemsida kan du läsa mer vad som gäller.

Jordbruksverkets information om spridning av gödsel Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Du kan också få råd och tips via Greppa Näringen - greppa.nu Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att få gräva ner en död häst behöver du ha tillgång till lämplig mark och att det kan göras utan risk för förorening av grundvatten, ytvatten eller vattentäkter.

Du får dock aldrig gräva ner ett djur som har självdött eller avlivats på grund av smittsam sjukdom.
Om du misstänker sådan sjukdom, ska du istället omedelbart kontakta en veterinär.

Statens Veterinärmedicinska Anstalts hemsida om sjukdomar hos häst Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

För att få gräva ner en död häst behöver du inget tillstånd, men nedgrävningen ska ske på lämplig plats så att risker minimeras.
Vid val av plats, ska du följa kommunens anvisningar.

Anvisningar för val av lämplig plats för nedgrävning

Följande kriterier ska vara uppfyllda vid val av nedgrävningsplats:

  • Välj en plats som är torr och normalt inte översvämmas. Det ska vara en plats där allmänheten normalt inte vistas.
  • Håll minst 100 meters avstånd till närmaste dricksvattenbrunn, sjö, bäck eller annat öppet vattendrag.
  • Håll minst 100 meters avstånd till bostadshus.
  • Håll minst 20 meters avstånd till diken.
  • Hästen får inte ligga i grundvatten och får inte läggas direkt på berggrunden.
  • Du ska se till att vilda djur inte kan gräva upp hästen.
    En generell rekommendation är att täcka djurkroppen med minst 150 centimeter jord. Går det inte att gräva tillräckligt djupt kan en upphöjning/kulle skapas.
  • Om hästen ska grävas ned på annans mark, behöver du markägarens godkännande.

Om platsen inte uppfyller kriterierna

Om den tänkta platsen för nedgrävning inte uppfyller kriterierna, behöver du kontakta Miljö- och byggförvaltningen för att få en bedömning eller så behöver du se till att få hästen transporterad till en godkänd anläggning för kremering/destruktion.

Det finns företag som hämtar döda djur för att sedan köra dem vidare till godkända anläggningar.

Svensk lantbrukstjänsts hemsida om upphämtning av avlidna djur Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kontakta oss

Om du har frågor kring lanbruk och hästgårdar, kan du vända dig till miljö- och byggförvaltningen miljo@hammaro.se eller telefon 054-51 50 00.

Sidinformation

Senast uppdaterad:
19 juni 2025